onsdag 22 juni 2011

Hjo

I Skaraborgs Allehanda blev jag intervjuad under den trevliga rubriken Hej på dig...
Det var lite personliga frågor i samband med att jag spelade på en dans i Hjo Stadspark. Tyvärr blev den nåt fel i tidningen så frågor och svar kom inte riktigt i rätt ordning men jag tycker ändå att det gav en bild av vem jag är som artist(och människa).
Namnet blev också fel, tyvärr.
Jag har sparat klippet:

Hej på dig...  
...   Pelle Sanslös!
...som spelar ikväll på Kultisdansen i Hjo Stads-park. Tio snabba frågor:


Beskriv dig själv med tre ord:
- Stor, dansant och med många kvinnor längst fram.

Hur är din favoritpublik?
- Välvårdad, fundersam och lite blyg.

Vad tycker du om Hjo?
- Det är väldigt tråkigt.
Snart kanske det helt har försvunnit.

Vad tycker du bäst om med
Sverige?
- Att många har det svårt men inte säger något.

Vad tycker du sämst om?
- Ett litet ställe på Tjörn där man kan bada naken utan att någon ser.

Det finns snart inga ställen
kvar som spelar fin dans-musik, vad tycker du om det?
- Verkligen toppen. Jag längtar ofta dit.

Vad har du för förebilder?
- Svårt att säga, oftas är det nog oxfilé och bernaisesås

Vad tycker du om att äta
efter en lyckad spelning?
- Martin Luther King

Vi är snart halvvägs in i
Juni, hur ser resten av månaden ut för din del?
- Om jag lever och får ha
hälsan så kommer jag nog att resa en del i Sverige och kanske åka utomlands.
Jag hoppas också hitta nåt gammalt torp att renovera och när jag är färdig med det hoppas jag på att träffa en ny kvinna och bosätta mig nånstans vid
kusten och kanske skriva mina memoarer.

Men framför allt skall jag passa på att vila ordentligt och ta det lugnt.

Vilka tre saker skulle du ta med till en öde ö?
- Västergötland!

Vad skall du göra när du blir pensionär?
- Först åker jag till Tibro och sedan Skövde, even-tuellt också till Töreboda innan jag avslutar alltihop på Stora Hotellet i Karlsborg.

Tack, Pelle och lycka till ikväll!


SLA 14/6 1987





lördag 18 juni 2011

Grekland

Hörde på bilstereon att Grekland kanske kommer att gå i konkurs. Jag har i och för sig aldrig varit där men jag kan tänka mig att det kommer bli otroligt mycket arbete att auktionera ut alla saker som finns i Grekland. Tänk bara på all fetaost.

fredag 17 juni 2011

Lerum

En fördel med att arbeta som artist är att man inte har fasta tider. I Lerum igår tittade jag på klockan när vi började spela och hon visade 19:24. Det kan man knappast kalla en fast tid. Härligt.

torsdag 16 juni 2011

Tiveden

Jag är normalt en lugn och sansad person men idag blev jag riktigt irriterad på Åke. Han har nämligen alltid hävdat att han är bra på att "mecka" med bilar och därför har han bytt däck på min bil när det varit dags för sommar- eller vinterdäck. Och så gjorde han för några veckor sedan också men idag, till min stora förvåning, blev jag stoppad av polisen för att jag hade vinterdäck!
Polisen hävdade dessutom att mina däck var "dubbade", nåt slags polisuttryck som jag inte känner till men som jag tolkade som att han antydde att däcken var stulna. Det tog mig en bra stund att övertyga honom om att de verkligen inte var "dubbade" utan att jag hade köpt dom själv och att jag till och med har kvar kvittot hemma i min Volvo-pärm. Till slut lät han sig i alla fall övertygas.
När jag sedan äntligen fick tag på Åke kröp det fram att han förmodligen glömde byta däcken våren 1992 och måste ha varit i otakt sedan dess, dvs varje år har han satt på sommardäcken på hösten och vinterdäcken på våren. Detta förklarar inte bara varför jag kört fast (med bilen) så ofta på vintern. Det förklarar tydligen, enligt Åke, även varför vi haft ett skarpt vinande ljud i bilen varje sommarsäsong. En liten tur i oturen är att det varit Åke som lidit mest av detta och att det har varit orsaken till att han ungefär en gång i timmen på sommaren måste gå ur bilen och vråla besinningslöst rakt ut för att lugn ner sig.
Speciellt otrevligt blev det en tidig morgon när vi körde igenom Tiveden och Åke stod och vrålade ovanligt illa i en skogsglänta. Det bar sig inte bättre än att två kraftigt byggda tyska turister som låg och sov i ett tält alldeles bredvid blev fullständigt vettskrämda och angrep Åke i raseri med ett Trianga-kök av hög kvalitet. Sedan dess hör Åke ett vinande även när Tyskland kommer på tal, så jag har undvikit det ämnet. Särskilt i bilen på sommaren. Men det skall bli ändring på det nu.

onsdag 15 juni 2011

Lindome

Efter mitt inlägg för ett tag sedan har flera personer frågat om min skilsmässoplatta. Skivan, som hette ”Vad bryr du dig om hur jag mår”, spelades in efter att jag och Gunilla skilt oss 1980. Jag hade tänkt ge ut den till Julhandeln men Gunilla hotade att stämma mig (Typiskt henne, hon var verkligen en vidrig människa!) på grund av omslagsfotot så den kunde aldrig ges ut. Eftersom jag var så upprörd så hade jag dessutom råkat beställa 50 000 exemplar istället för planerade 500. Sedan dess har både min bil och min bostad varit fulla med skivor och det går inte en dag utan att jag stöter till en stapel eller måste flytta en kartong för att t.ex komma in i badrummet. Mona påstår att det inte är bra att ha det så, eftersom jag blir så upprörd när Gunilla kommer på tal. Hon tycker att jag skall slänga skivorna ”och gå vidare” men det tycker jag känns fel. Åtminstone så länge jag inte är klar med avbetalningen.

”Vad bryr du dig om hur jag mår” var en riktig dansplatta och hade 16 spår:   

SIDAN A
  1. Gunilla - Jag Tyckte Aldrig Om Dig
  2. Du Ljuger (Som Alltid)
  3. Din Feta Kossa
  4. Så Han Är Mäklare, Än Sen?
  5. Så Typiskt Dig, Gunilla
  6. Å Det Skall Du Säga?
  7. Skulle Göran Larsson Vara Bättre i Sängen (Ha Ha Ha!)
  8. Din Feta Kossa (Instrumental)

SIDAN B
  1. Andra Quinnor Tycker Faktiskt Jag Är Trevlig
  2. Räpan
  3. Gå Du Bara (Jag bryr mig inte)
  4. Jag Ville Faktiskt Skiljas Först
  5. Du Ser Bara Äldre Ut För Varje Dag
  6. Jag Har Skaffat Mig En Hund (Istället)
  7. Där Fick Du Så Du Teg
  8. Jag Klarar Mig Nog Utan Dig (Din Subba)

tisdag 14 juni 2011

Grästorp

Varje gång jag är i Grästorp besöker jag Annelie på Gräsgrillens Gatukök och varje gång blir jag verkligen ordentligt magsjuk. Men det är väl som dom säger: Man skall inte lära gamla hundar sitta. Och det gäller ju förstås också människor.

fredag 10 juni 2011

Ås

Sten-Arne Walls var en väldigt uderskattad artist. Många minns honom nog mest för hans alkoholproblem vilket jag inte tycker ger hela bilden. Han hade faktiskt många andra problem också. Sommaren -78 var jag förband åt honom på hans Hallandsturné. Tyvärr fick jag aldrig chansen att träffa honom personligen för jag spelade oftast några dagar innan, ibland veckor innan eller på andra orter, men det var en fin turné.
När han skulle begravas höll jag ett väldigt personligt tal om hans problem i Ås kyrka i Grästorp.  Flera år senare fick jag veta att han begravdes i Ås kyrka utanför Varberg. Jag hoppas att den som begravdes i Grästorp också hade vissa problem. Annars måste mitt tal ha verkat lite besynnerligt.

tisdag 7 juni 2011

Billingehus

Idag spelade jag återigen på Kronfågels personaldagar på Billingehus. Tror det var för tredje året så det har nästan blivit en tradition. För omväxlings skull körde jag en del lite allvarligare låtar från min skilsmässoplatta. Tyckte det gick ganska bra. Möjligen att det kändes lite konstigt med kycklingdräkten som man måste ha på sig när man spelar för Kronfågel. Lite dumt också när jag skulle av scen och tog fel dörr. Det bar sig inte bättre än att jag hamnade i en paneldiskussion om feminism inom polisen. Försökte spela med så gott det gick och tycker nog att jag lyckades argumentera för att det också kan vara synd om männen. Även om kycklingdräkten kanske gjorde poliserna misstänksamma så såg de ut som om de fick sig en tankeställare i alla fall.

måndag 6 juni 2011

Svenljunga

I Svenljunga fick vi hyra ett rum billigt för att det inte gick att att stänga av värmen. Hade vi tagit ett lite dyrare rum hade vi kanske kunnat öppna ett fönster men nu var det inte så. Hursomhelst så drömmer jag väldigt mycket när det är varmt och det gjorde jag nu med:
Jag skulle spela på TV. Det var mycket folk runt omkring och jag kunde inte bestämma mig vad jag skulle ha på mig. Kameramannen,som var min mamma fast med mustasch, skrek åt mig att skaffa mig ett riktigt jobb istället och när jag fick syn på mig själv på TVn visade den min begravning. Just som sändningen skulle börja upptäckte jag att jag inte hade några kläder på underkroppen. När jag tittade ner hade mitt organ fått min första frus ansikte och hon skrek åt mig att jag alltid tar för mycket plats. Jag rusade ut och hamnade i en labyrint som visade sig vara min pappas huvud. Därinne följde jag vägskyltar som beskrev alla mina sämsta egenskaper. Plötsligt kom jag fram till mitt gamla pojkrum som fylldes med vatten och just som vattnet nådde taket tryckte min gamla gymnastíklärare Egon ner mig under ytan och jag vaknade, alldeles svettig.  
Försökte väcka Åke, som var röd som en kräfta och väldigt snurrig av bl.a. värmen men han förstod inte att det jag berättade varit en dröm utan upprepade bara om och om igen att jag kunde få låna hans handduk. Ringde till slut Mona som tolkade drömmen med ett drömlexikon hon fått från Bra Böcker. Hon sa att den kanske hade nåt med min barndom att göra. Sånt tycker jag verkligen låter intressant.

torsdag 2 juni 2011

Sjömarken

På vägen till "Sjömarkens galna festgille" funderade jag på alla dom gamla fina musiker jag arbetat med, inte minst Sune ”Snabb-Sune” Åkerbär. Han var nog den kortaste gitarrist jag jobbat med. Men det svängde alltid, även när han spelade ordentligt fel. Vi tappade kontakten i slutet at 80-talet när han blev religiös, slutade prata och flyttade till en liten gård utanför Osby. Förstod att han inte mådde bra när jag fick ett julkort några år senare med motiv från ett skräckmuseum han startat på sin gård. Det var inga trevliga bilder, så det har aldrig blivit av att jag åkt dit och hälsat på.